Den gröna ön, del 3
Kategori: Irland 2000
Bilderna från Irland har i samtliga fall sitt ursprung från dia-film.
Jag började fota lite mer seriöst 1999 så detta var i början av den hobbyn.
Obegripligt att förstå idag när det är så smidigt att knäppa bilder på allt o radera
eller ta nya bilder när det inte blev som tänkte från början.
På dia-tiden så köpte man rullar om 36 bilder som sedan lämnades in i fotobutik,
och sen fick man vänta upp till en vecka innan man fick se om det blev nåt av det hela...
Efter Irlandsresan lämnades 11 rullar in (396 rutor totalt) på måndagen och redan
på onsdagen kunde jag hämta dem på Expert Björkmans på den tiden.
Bilderna har nu scannats av Bildettan och i vissa fall endast lätt redigerats i efterhand.
Är inte helt säker på vilken utrustning som var med på resan, men två kamerahus
Minolta 600si var det i alla fall samt troligen 28-80 kitzoom och 70-300 telezoom.
Möjligen var mitt fasta 14mm-Sigmaobjektiv med också, men är inte helt säker.
Har ju bytt prylar ett antal gånger sen dess så har tappat kollen ;-)
Hade jag gjort resan idag så hade det i alla fall blivit mer än 396 bilder med hem!!
Den fjärde dagen på resan startade väldigt tidigt då det ännu en gång var en hyfsad
lång sträcka som skulle klaras av och där den sista biten visade sig leda till en
annan del av världen, åtminstone nästan:
Tog en bensträckare och promenad i ännu en pittoresk liten by, Ballyvaughan.
Denna man stod o filosoferade vid dessa vägskyltar. Frågade om
jag fick ta en bild på honom, och jodå, det gick så bra så.
Snacka om ett typiskt irländskt utseende på honom!!
Uppdatering 2020-09-04:
Bilden ovan användes samma datum som blogginlägget även på min
Instagramsida med syftet att om möjligt få någon intresserad att
kolla in blogginlägget (gick sådär...)
Den taggades (gjordes sökbar) med bl.a. stadens namn Ballyvaughan och
på kvällen så kom en kommentar från en kvinna med irländsk anknytning om
att mannen var "mannen, myten & legenden" Martin Carey.
När jag googlade det namnet så hittade jag info om att han var
en känd motorprofil, på vilken nivå framgick dock inte.
Bilden i länken från 2007 visar bl.a. Martin Carey i mitten som inte är helt olik
och som ska ha avlidit så sent som 2019 (okänt födelseår).
Mannen på min bild såg dock lite äldre ut redan år 2000 tycker jag.
Natten till 4/9 så fick jag ett DM (direktmeddelande) via Instagram från
en annan kvinna som bor i Ballyvaughan som hävdade att min bild
inte alls föreställde Martin Carey utan en man vid namn Joe Keane.
De två ska dock ha varit väldigt goda vänner enligt henne så en
knytning mellan dessa fanns alltså.
Hittar ingen mer info om denne Joe Keane och det kanske inte är jätteviktigt,
men mer kul att man 20 år efter att en bild har tagits, med hjälp av
Instagram och Google, med lite tur lyckats hitta namnet på den person
som syns på bilden, fantastiskt!
Den smala kustvägen fortsatte söderut, till...
...de berömda klippväggarna vid Cliffs of Moher som är världsberömda.
Höjden är 155 meter som högst och väggarna är verkligen lodräta!
Lite längre söderut var det dags att passera River Shannon med färja.
Först i kön, som alltid... ;-)
Fjärde natten skulle tillbringas på en BnB belägen långt från den allmänna farvägen runt ön,
Nic Gerailts BnB i Ballydavid, Co Kerry, nästan längst ut på Dingle-halvön nere i sydväst.
Byn ligger så avlägset att man har gaeliska/iriska som huvudspråk
även om de givetvis pratar engelska vid behov också.
Kom man norrifrån som jag så kunde man dessutom välja en lite mer otillgänglig väg
den sista biten, nämligen via bergspasset Connor Pass som går rakt över ett "berg".
Mitt uppepå så fanns en parkering där fler än jag valde att stanna o kolla:
Första dagarna så krafsade man i dörren varje gång man skulle växla, och när man kom hem
igen så var man o krafsade i andra dörren. Förutom detta så gick vänster-trafikandet över
förväntan men både irländarna och jag var ganska försiktiga vilket underlättade!
Uppdatering 2020-09-04:
En "variant" av bilden ovan kommer också att synas på min Instagramsida under
En "variant" av bilden ovan kommer också att synas på min Instagramsida under
lördag 5/9, så håll utkik. Vi hoppas att den drar mer folk till bloggen!? 😉
Strax efter ankomsten till byn som Gud glömde så började det regna, så fick avbryta
min fotopromenad efter denna bilden tyvärr. Brittiska öarna visade sig inte bara från sin
sämsta sida under veckan jag var där, men en hel del blöta blev det!!
